Mer Hawaii-bilder...

En av dagarna gick vi till Honolulu Zoo. Det låg alldeles i närheten av vårt hotell.

Det började med ett gäng flamingos.

Elefanten spexade för oss. Väldigt charmig, eller så var hon/han bara väldigt hungrig.

Vi blev rekommenderade att ”shaved ice” måste man äta på Hawaii. Vi prövade. Det var gott. I två tuggor. Sen smakade det precis vad det var… Is. Det var krossad is med (väldigt) lite fruktsmak. Sen var det dyrt. Så klart. Mycket var dyrt på Hawaii.

Först verkade allt så billigt. Första dagen såg vi en skylt med biluthyrning för fem dollar per dag. Som hittat. Jag gick fram och frågade om erbjudandet. Det lät kanon. Sol-och-våraren frågade varifrån jag kom. Jag såg redan på hans ansiktsuttryck att Sverige inte var bra.

”Sverige, ah, synd, det där erbjudandet är bara för folk från Storbritannien”. Och så skulle man vara gift dessutom. Men han skulle ändå kunna fixa en bra deal. Jag smet därifrån fortast möjligt.

Lika i en butik såg jag ett annat erbjudande. De frågade varifrån jag kom. Jag funderade en stund, skulle jag ljuga… Äh, de kommer aldrig gå på det, kom jag fram till efter en stunds betänketid. Vem vet, kanske Sverige faktiskt skulle gå hem här. ”Jag kommer från Sverige”.

Samma sorgsna ansiktsuttryck avslöjade genast att erbjudandet inte gällde mig.

”Ah, synd, ifall du kommit från Storbritannien hade jag kunnat ge dig det där priset, men vänta bara så ska jag fixa ett bra pris”. Vi gick därifrån.

Men på ”shaved ice” lyckade vi faktiskt få rabatt, halva priset, men inte för att vi var från Sverige, utan för att vi var bland de sista kvar i djurparken och de skulle snart stänga.

Vi såg en tiger smyga omkring i buskarna.  Vi höll oss på avstånd även ifall det var ett högt staket emellan.

Vårt hotell:

Vi passade på att filma när de matade flodhästarna. De fick två äpplen var. Det tyckte vi och alla andra som såg på var lite snålt. Flodhästarna verkade inte alls mätta och belåtna. Det kanske bara var deras mellanmål vi råkade vara med på.